Fetma är ett av Sveriges snabbast växande folkhälsoproblem. Enligt Folkhälsomyndigheten beräknades år 2022 1,35 miljoner svenskar i åldern 16–84 år ha obesitas, en kraftig ökning från 1 miljon år 2016. Detta är inte bara en individuell utmaning – det är en av våra största samhällsekonomiska bördor, med en kostnad på cirka 125 miljarder kronor årligen i vård, sjukskrivningar och förtidspensioneringar. Utöver de ekonomiska konsekvenserna leder fetma till minskad livskvalitet, ökad sjuklighet och förkortad livslängd.
Fetma är inte en kosmetisk fråga, utan en allvarlig medicinsk risk. Den leder ofta till förkortad livslängd och ökar risken för typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och vissa cancerformer – de tre vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Dessa sjukdomar står tillsammans för mer än hälften av alla dödsfall, och deras starka koppling till fetma gör det tydligt att obesitas inte bara är ett individuellt problem utan en akut samhällskris som kräver omedelbara åtgärder.
Under de senaste åren har nya, mer effektiva läkemedel mot obesitas utvecklats, såsom GLP-1-receptoragonister (t.ex. Ozempic) och dubbelverkande inkretinläkemedel som kombinerar GLP-1 och GIP (t.ex. Mounjaro). Dessa läkemedel har visat sig vara betydligt mer effektiva än tidigare behandlingar. De senaste av dessa läkemedel ger i genomsnitt en viktnedgång på upp till 20 % av kroppsvikten, vilket är jämförbart med resultaten från bariatrisk kirurgi – men utan de risker och komplikationer som kirurgi kan innebära.
Personer med fetma möts ofta av stigma, trots att de flesta har gjort upprepade försök att gå ner i vikt. Kroppens biologiska signaler gör det svårt att behålla en lägre vikt på egen hand. Ändå är kirurgi idag den primära behandlingen, trots att den innebär både risker och höga kostnader.
För patienter med typ 2-diabetes ingår exempelvis Mounjaro i läkemedelsförmånen. Men en patient med obesitas utan diabetes måste betala hela kostnaden själv – trots att vi vet att läkemedlet kan förebygga sjukdom och minska vårdbehovet. Att låta människor bli sjukare innan de får behandling är varken etiskt eller ekonomiskt försvarbart.
GLP-1 och liknande läkemedel har många positiva hälsoeffekter:
✔ Effektiv viktnedgång – Kan ge upp till 20 % viktminskning.
✔ Förbättrad blodsockerkontroll – Minskar insulinresistens och blodsockernivåer.
✔ Minskad aptit och sug – Påverkar mättnadshormoner och minskar kaloriintag.
✔ Lägre blodtryck – Reducerar risken för hjärt-kärlsjukdom.
✔ Förbättrade blodfetter – Sänker LDL-kolesterol och triglycerider.
✔ Minskad inflammation – Positiva effekter på kronisk låggradig inflammation.
✔ Bättre leverhälsa – Minskar fettinlagring i levern och förbättrar leverfunktionen.
✔ Ökad rörlighet och minskad ledbelastning – Viktnedgång avlastar leder och muskler.
✔ Förbättrad sömnkvalitet – Minskad risk för sömnapné och bättre återhämtning.
✔ Positiva effekter på mental hälsa – Ökad energi, bättre självbild och minskad ångest/depression.
Ska vi acceptera att endast de med god ekonomi får tillgång till moderna och effektiva läkemedel, medan samhället betalar för dyrare och riskfyllda kirurgiska ingrepp?
Det är orimligt att samhället subventionerar kirurgi – som kan ge livslånga komplikationer – men inte medicinsk behandling som är säkrare och dessutom medför många andra hälsovinster.
För att skapa ett mer rättvist och effektivt sjukvårdssystem bör GLP-1-receptoragonister och liknande läkemedel subventioneras och inkluderas i läkemedelsförmånen – både för individens och samhällets bästa.
Vi yrkar:
- att Centerpartiet ska verka för att moderna läkemedel mot obesitas, inklusive GLP-1-receptoragonister och liknande behandlingar, inkluderas i läkemedelsförmånen – för att minska sjukvårdskostnader och förbättra folkhälsan.
- att Centerpartiet ska arbeta för att sjukvården ökar medvetenheten hos vårdpersonal och patienter om GLP-1-receptoragonister och liknande läkemedel som behandling vid obesitas, för att säkerställa informerade och jämlika behandlingsbeslut.
